Såg The Last Song med pappa & syster igår. Oerhört fin film, verkligen. Jag fattar inte varför jag inte sett den tidigare, så himla bra ju! Ändå var det precis som vanligt när vi kollar på film ; jag sitter & gråter, Marie sitter & glor mig för att se om jag gråter & pappa sitter och babblar om att det inte alls är sorgligt eftersom det inte är på riktigt. Om man är så oberörd av film, varför då ens kolla?
Det finns dock två dåliga saker med filmen, imo:
1. Alla förhållanden är så himla fina & jag känner mig så lättpåverkad. Typ "hej, jag vill också ha en så fin pojkvän". Ändå vet jag att visst, förhållanden kan vara riktigt bra, men de håller inte för alltid. Människor är föränderliga. Även om man håller ut hela livet så är det ett faktum som kvarstår.
2. Jag har ännu svårare att se Liam Hemsworth som Peeta i Hungerspelen nu...
1 comment:
Åh, jag älskar the last song, gråter varje gång fastän jag sett den typ fyra gånger. Den är så fiiiiiiin. <3
Post a Comment